onsdag 13 april 2011

Att tolka en timmerbyggnad


Igår samlades ca 60 personer i Ingatorp, där landets äldsta profana byggnad finns. Kyrkboden är dendrokronologiskt daterad till ca 1229. Timmermän, antikvarier, hantverkare, historiker, kyrkorepresentanter/församlingsbor, journalister m fl deltog i dagen som ägnades åt att försöka kartlägga och tolka byggnadens historia - vars ursprungliga användning är okänd. Även den legendariske timmermannen Alvar Trogen fanns med, och han tyckte nog att det var tokigt att fokusera på ålder istället för kvalitet. Han hade sett bodar utförda med större timmermanskonst än så.. De flesta var dock överens om att timringskonsten i byggnaden är av hög kvalitet, byggnaden är tät i väggar och golv och har också knutar av en konstruktion som gör den tät för t ex möss. Under dagen diskuterades också om hantverkarens roll som byggnadshistoriker och byggnadsarkeolog. Arkivstudier visar att kyrkboden från 1600-talet och framåt förmodligen användes till förvaring. Vid visningen av boden berättade b la Bengt Bygdén från Södra Rådaprojektet om vad timmermännen kan utläsa av byggnaden. Gunnar Almevik från Hantverkslaboratoriet pratade om timmerbyggnaden som kunskapskälla. Lennart Grandelius och Hans Linderson beskrev hur den dendrokronolgiska dateringen går till; vilka möjligheter och begränsningar den har. Robin Gullbrandssom redogjorde för arkivforskning och beskrev andra kända kyrkbodar. Timmermannen Roald Renmaelmo berättade om undersökningar av ett norskt pilgrimsloft från 1300-talet och utläsning av verktygsspår. Dagen arrangerades av Jönköpings läns museum, Svenska Kyrkan, Hantverkslaboratoriet och Byggnadsvård Qvarnarp. Våra timmermän och antikvarier fanns på plats.

Foton: Arja Källbom



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar